Recension av Sophie Zelmani på Katalin den 22 okt 2010

Den här kvällen kunde ha varit en ”time to kill”, men tro mig, spelningen kunde ha fått fortsätta mycket längre än timmen som försvann allt för fort. Tänk att mollackord kan vara så vackra i rätt sammanhang.

Katalin är nästan fullsatt denna fredagskväll. Folk sitter ner och väntar på att det äntligen ska bli dags att återse Sophie Z. Två år har gått sedan förra spelningen på Katalin som var utsåld. Det känns intimt redan innan hon stiger upp på scenen och börjar sjunga och spela. 

”Song of the night” är stillsam och vacker, framförd med hennes speciella och känsliga sång. Bara hon och gitarren. Hennes speciella sound som är just Sophie Zelmani går inte att ta miste på. Hon har en återhållsam, ödmjuk framtoning med stark melankoli framförd av hennes vackra stämma.

”Most of the time” av Dylan, gör hon på sitt oefterhärmliga sätt till taktfast komp. 

Lars Halapis varierade gitarrspel ger liv och spänning till de mestadels stillsamma låtarna. Bandet  framför även alster med enbart akustiska gitarrer till sång/munspel.

Stämningen blir allt bättre och tätare, ju längre konserten håller på.

 ”Sing and dance”, ”dreamer” och ”so long”, är bara några till av de låtar som vi får höra.

Svårt att höra titlarna på alla låtar, men det spelar ingen roll. Kvällen tillhör verkligen Sophie Zelmani med band. Det råder nästan en andaktsfull stämning inne i lokalen. Förtjusningen över sången och soundet vet inga gränser. Efter 1 timme är det slut. Som tur är får vi en handfull extranummer med bl a ”Time to kill”.

Kvällen har varit magisk. Hennes speciella uttryck är verkligen eget. Att hon har influenser från Dylan, Neil Yong och Leonard Cohen går inte att ta miste på. Kanske älskar hon inte scenen, men publiken älskar henne och hennes skickliga musiker.

Hon slog igenom 1995 med singeln ”Always you”. Sophie, tjejen från Skogås söder om Stockholm hette Edkvist i efternamn, innan hon tog mammans efternamn Zelmani.

I tomrummet efter den avslutade spelningen, inser jag att det är läge att gå hem och frossa i hennes tidigare utgåvor. Jag vill förlänga känslan av den här kvällen som varit en högtidsstund. Att ha fått dela den med alla andra fans, har varit en gåva.  

Anders Johanson