Varför skivbolagen förtjänar sitt öde

När jag läste marknadsföring fick jag lära mig Kotlers 4-P: Product, Place, Price och Promotion som hörnstenar för marknadsföringen. Hur lyckas då skivbolagen enligt denna, mycket etablerade metodik?

Product

Det första P:et och det första misslyckandet. Man glömde helt enkelt bort att ta reda på vilka produkter folk ville ha. Alla vill ha mp3 till sina mp3 spelare, telefoner och datorer medan skivbolagen erbjöd fysiska plasttrissor.

När folk försökte kopiera plasttrissorna till sina mp3spelare införde man skydd mot detta. När man insåg at man kanske behövde sälja låtar digitalt hittade man på DRM som gjorde att det inte gick att fritt flytta musik man köpt eller åtminstone att detta begränsades drastiskt.

Man erbjöd helt enkelt produkter som inte efterfrågades av marknaden vilket brukar vara början till slutet för de flesta företag.

Place

Platsen som efterfrågades för produkten var på nätet. Sökbart och snabbt nedladdningsbart.

Musikindustrin erbjöd plasttrissor i butiker på stan, vilket inte ens är i närheten

Price

Kunden ville köpa enstaka låtar för kanske 5-6-7-8-9 kronor styck. Man erbjöd plasttrissor med låten plus ett tiotal man inte ville ha för ett par hundra.

Promotion

Här kommer det riktigt intressanta. När man misslyckat med alla steg i sin uppgift, så tar man fram hårdhandskarna.

Det spelar ingen roll att man står på fel marknadsplats och säljer fel produkt till fel pris. Lite som att åka ner till en grekisk by och försöka sälja Arlas fejk-feta Apetina till svenska priser - det kommer helt enkelt inte gå - fel produkt, fel plats, fel pris.

Vad gör man då för att vinna kampen om att bli ett framgångsrikt företag. Jo, man stämmer sina kunder naturligtvis. Målar upp dom som kriminella och jagar dom genom rättsväsendet. Det leder nog till framgång. Inte.