Vi har en fråga vad gäller konkurser och utbetalningar till anställda.

Det är som så att vi har arbetat på ett Norskt företag (som hade svenska ägare) som gick i konkurs ganska nyligen. Det hade alltid varit upp och ner på detta företaget men när det till slut gick i konkurs så visade det sig vara ett typiskt buffel & båg företag.

Företaget hade innan konkursen ett kontrakt med en stor kund i Norge och vi jobbade på som vanligt. Men dock så krävdes det mer tid ute i fältet av oss anställda än vad företaget hade räknat med. (de hade räknat lågt för att få uppdraget)

För att kunna hålla ekonomin flytande inom företaget så sa företaget att istället för att fortsätta arbeta timme för timme, så skulle vi alla få 
en månadslön istället. I Norge så är en arbetsmånad 162,5 timmar och om det gjordes mer timmar än detta (vilket det hela tiden gjordes) så skulle överskottet gå till en så kallad timbank.

Denna timbanken skulle vi kunna använda oss av för att tex ha komp-ledigt eller liknande. Men eftersom företaget hade räknat lågt på jobbet så krävdes det ju att all personal skulle jobba så mycket som möjligt. Detta medförde till att den sk "timbanken" växte något enormt.

Så nu när företaget gick i konkurs i december så blev vi tilldelade en 
konkursförvaltare som skulle hjälpa oss igenom denna djungeln med statliga lönegarantier. Denna konkursförvaltare fick all information utav företagets sekreterare gällande varje anställd på företaget så att denna kunde sammanställa sina krav.

Så långt såg det riktigt OK, men sen började det att hända saker på 
företaget. Efter det att vi hade fyllt i våra krav och skrivit med de antal 
semesterpengar och timbankar som sekreteraren hade gett oss så fick vi ett mail ifrån konkursförvaltaren. Han skrev att företagets VD hade helt plötsligt valt att inte godkänna de flesta utav timbankarna. Och att han inte kunde skicka vidare kraven till den statliga lönegarantin utan VD:ns godkännande.

Denna VD:n hade då alltså helt plötsligt valt att ta bort timbanken helt 
och hållet för vissa personer, och i vissa fall bantat ner rejält.
Detta hade han gjort utan att ha sagt ett ord till någon.
Vi alla blev ordentligt förbannade och kontaktade fackförbundet i Norge, och de menade på att det som han har gjort är det samma som tjuveri och stöld. Eftersom han har gjort detta på eget bevåg utan att ens konsulterat med oss anställda. Så de tyckte att man skulle polisanmäla honom.

Så nu kommer vi till det som det handlar om. Vad troligt är det att det 
sker något när man polisanmäler? Det han har gjort är ju helt fel (enligt mig).

Hade han tagit bort en massa timmar i konsultation med oss, så hade det varit en helt annan sak. Men när han har gjort det i smyg utan att säga  något. Och när vi konfronterar honom så menar han på att timmarna som han har tagit bort är timmar som han anser att man inte borde få betalt för.

Men om det är timmar som han anser att man inte borde få betalt för, så borde de inte ens finna i timbanken? Detta gäller timbank ifrån 2010 och 2011.

För mig så verkar det vara som så att de försöker att knyta ihop säcken så mycket det går. Med andra ord spara in skulderna till max, så att de inte blir skuldsatta. Men att göra på detta sätt, det kan väl helt ärligt inte vara lagligt??

Vore tacksam för svar!
Känner oss blåsta