Logga in

Logga in
söndag 25 juni 2017
sannaglam.jpg

Unga företagare är framtiden

När jag startade företag 1992 fanns det inte en kotte att få råd av.

I går (onsdag) fylldes multihallarna på Fyrishov till bredden av unga spänstiga entreprenörer, här presenteras idéer man bara drömmer om att komma på själv. Det är små hjälpmedel i vardagen, poddar, ätbara, ekologiska, snygga, roliga uppfinningar och lösningar med potential att ta över världen. Bara i Uppsala.

Samma dag får vi veta att fem av Uppsalas allra tyngsta entreprenörer satsar på en tv-inspelad talangjakt för studenter, kallad Företagsänglarna drar igång.

Sen har vi flera organisationer, föreningar och nätverk i vår stad som verkar för att hjälpa unga blivande företagare att komma i gång.

#getillbakastipendiet, instiftat av Nils Engvall & Co på Wasabi Web är ett exempel.

Det har aldrig varit så gynnsamt för unga att starta sitt arbetsliv i egen regi i Uppsala som nu, vågar jag påstå.

Jag hann inte till Företagare på riktigt-mässan på Fyrishov i går. Jag är lite lessen för det. Jag är ju ett Facebookbarn och överöstes med glada och positiva inlägg under hela eftermiddagen och kvällen i går från mässan. Idel vinnare.

När jag var 20 år startade jag ett eget företag. Nu snackar vi far far away from nerviga pitchar framför luttrade företagsänglar, eller startupbolag.

Jag gick till arbetsförmedlingen för att ansöka om Starta eget bidrag, men fick nixpix på den. Tror i ärlighetens namn att jag inte gjorde något vidare intryck. Blyg som satan och förmodligen darrig på rösten kan jag inte ha framstått som nästa superföretagare direkt.

Men det sket väl jag i! Jag startade mitt lilla bolag. Design, tillverkning och renovering av skinnkläder stod på agendan. Det höll ett par år, jag försörjde mig på det och det var extremt nyttigt.

Problemet för mig var att det var för tråkigt. Det fanns inga nätverk, inte ens Facebook då. Nån hantverksmässa hann jag nog med, men det var inte riktigt rätt forum. Jag var helt enkelt för ensam.

Tänk om jag hade haft en Thomas Sonesson eller Kaija Carlson i ryggen. Eller om jag bara hade fått höra av någon mer vuxen än jag att jag hade nått på gång. Hur jag skulle kunna betett mig för att nå ut, tänk om bara sociala medier funnits.

Tänk om det hade funnit någon att fråga till råds.

Det finns många ”tänk om” men jag gör sällan så. Jag väljer att glädjas åt att ungdomarna i dag har ett helt batteri av möjligheter. Och att det finns massor som är grymt duktiga och som uppskattar och tar de här chanserna. Chanser som inte fanns på kartan 1992 när jag skötte min bokföring i en pappersbok hemma i flickrummet på kvällarna (jag hade alltså inte ens en dator, men en jäkla cool industrisymaskin).

Hade jag ett företag i dag, så hade jag aldrig tvekat att investera, hjälpa, eller vara rådgivare till en ung företagare. Vinsten är ju enorm – för alla.

#hejauppsala//Susanna

 

Tipsa en vän

Tyckte du att den här sidan var intressant? Här kan du tipsa en vän om den.