Har vi vant oss?

Om denna krönika

Skriver om saker som berör mig. Det kan gälla politiska vägval, kultur/samhällsfrågor och allmänmänskliga saker. Reflekterar gärna kring etik och moralfrågor. Om våra egna vägval och möjligheter att vara med och påverka i smått som stort. Kan du som läser mina krönikor spegla dina tankar i mina och fundera vidare, så är det bonus. Kanske väcker jag din debattlusta ??!! Har bott i Uppsala i 25 år men kommer från "stan". /Anders Johanson

Tillvänjningen även för människor som tillhört och gått i den lilla människans korridorer verkar gå ”över en natt”.  Att vi kan glömma vår bakgrund och historia så snabbt?? Vad säger det om tillhörighet och bakgrund, värderingar och ideal?? Jo, att det mesta är utbytbart åtminstone efter en tillvänjning i de nya korridorerna och strukturerna. Vi hittar ju snabbt ny tillhörighet och skapar oss en ny historia i nya situationer och kontexter. Människan är ju en social varelse och är beroende av just tillhörighet och bekräftelse, oberoende av vilka korridorer vi befinner oss i.

Sålunda så har den stora människan, vant sig vid att hon är viktigare för samhället och mer värd. Har du som tillhör gruppen ”den stora människan”, accepterat det ojämlika att inte vara jämlik inför lagen?  Att just dina ord är värda att tas mer på allvar och att bli lyssnade till?? Med vilken moralisk rätt?? Bara för att du tycker att du bidrar med en viktigare arbetsinsats i samhället, eller?? Bara för att du tjänar så mycket, så att du inte behöver oroa dig för pengar?? Bara för att din allmänna levnadsstandard i form av bostadsområde, bostadsform, bostadsyta och att du har råd att köpa dyra kapitalvaror, sätta dina barn i privatskolor och åka på långa dyra semesterresor etc??

Nyligen kom detta med så kallade fallskärmar upp igen. Ingångna avtal både inom stat, kommun, landsting  och näringsliv, för att inte tala om banker och skandaler.  Exemplen är många. I det här fallet gällde det Vattenfalls tyska dotterbolag. Lukrativa avtal med rejäla fallskärmar som borde vara moraliskt stötande för de som upprättat avtalen. Förblindade av strukturer eller vad?? Det heter alltid då granskning sker av dylika avtal;  ”Vi ska titta på det här”. Men, det bara fortgår med skandaler, den ena efter den andra. Kanske är det marknadsekonomi när den är som sämst, eller kanske som bäst??

Kom på mig själv med att knappt höja på ögonbrynen beträffande historien om Vattenfall. Oetiska handlingar sker för ofta utan känsla för rådande samhällsklimat och konjunkturer. Eventuella  konsekvenser för inblandade parter är oftast knappt kännbara. Att just vissa människor i särskilda strukturer kan komma undan med mycket känns orättvist, oetiskt och mer eller mindre ok.??

Tänk vad makt, positioner, korridorer och pengar kan förblinda. Tänk vad strukturer av ja-sägare runt chefen kan ställa till med. Tänk att det som egentligen är oerhört oetiskt, omoraliskt och i många fall rent kriminellt, kan uppfattas som helt ok och innanför lagens ramar.  Tänk att en människa som anses vara den intelligentaste varelsen på jorden, just därför att vi kan tänka, kan falla till så primitiva nivåer. För min del så högaktar jag människor som inte låter sig köpas av varken titlar eller pengar. Människor som har integritet och självrespekt och som kan skilja på rätt och fel.  Individer som vill kunna se sig själva i spegeln varje morgon.

Att vänja sig vid misshälligheter är som jag ser det en långsam avtrubbande och förödande process. Hur tillvand är du??