Översätt sajt
Meny
Senaste bloggarna
- Mera höga femmor!
- Finland > Sverige
- Vårens nektar
- Sista pushen
- Oslipat på Katalin
- Armyfitness vid Stensture
- Hittade ett busskort - Åkte bort
- Dagens tre dängor
- Det började med att jag var glad och festsugen
- Mina kommentarer om märklig politik ,märkliga kommentarer, märkligt innehåll i kosmetiska produkter
Sök företag, föreningar, evenemang, radannonser, bloggar.....
IIIusioner

Om denna krönika
Samhället har dragits isär än mer i nya moderaternas Sverige. Barnfattigdomen är större än någonsin. De största skattelättnaderna och profiterna kommer de redan besuttna tillgodo, medan jobbskatteavdragen har hängt som dinglande morötter framför näsan på arbetstagarna och gett ”lite smör på brödet”!
Sveriges arbetarparti kallar de nya moderaterna sig. De svagaste i samhället har fått hårda piskrapp i form av den frenetiska klapp - jakt som bedrivits på de som nog visst kan arbeta. Om man vill, så kan man. Illusionen om att alla kan få ett arbete om de vill, är ett budskap som regeringen måste ge för ”rättvisans skull”. Men ack vad människor blir utsatta i arbetslivets moment 22.
Nuvarande regering säger nej till alla skattehöjningar i den meningen, att bra karl reder sig själv . Nog är vi lilla Amerika alltid. Där talar den konservativa teaparty - rörelsen med bland andra Sara Palin, om att avskaffa Medicare, sjukförsäkringen för de äldre. Medicare är ett offentligt finansierat sjukförsäkringssystem i USA. Det gäller för personer som är minst 65 år eller handikappade.
Solidaritet verkar i de besuttnas Amerika vara ett ord som smakar värre än hur surströmming luktar. Som om att framgång i livet bara går ut på att tänka på sig själv och tjäna så mycket pengar som möjligt?? Kan jag så kan du. Se på mig!! Kanske skulle meningen med livet kunna vara att tänka lite utanför sin egen nästipp. Helt sonika att dela med sig och kunna finna en glädje i att icke så bemedlade, utsatta människor kanske får ett bättre liv.
Att dra isär ett samhälle medvetet, är en farlig väg att gå. Illusionen om att vi lever i en fungerande demokrati verkar vara viktigare, än att det verkligen förhåller sig så. Människor blir idag 2011 i vårt gemensamma Sverige, olika bemötta beroende av kön, sexuell läggning, etnicitet, utbildning, inkomst, titlar, utseende, outfit och status. Olika inför ”lagen” så att säga. Det är inga aha – nyheter precis. Inte är det speciellt rättvist?! Nog jäser det i Sverige. Inte är det bara brännvinet!!
Kvinnor kämpar än idag för att få samma lön som män för lika arbete. Unga människor har svårt att hitta en liten hyresrätt. Många ungdomar står utan arbete och fler och fler bor hemma hos sina föräldrar. Utslagnas ve och väl?Otjänliga arbetsmiljöer. Exempel - listan kan göras lång.
Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter.
Fler och fler besuttna skickar även sina barn till fina privatskolor. Bostads - segregationen är ett annat exempel. Förtur i sjukvården. De rika blir än mer rika. Vi och dom.
Kanske verkar det som om jag tycker att alla ska tjäna lika mycket? Men, nej det är inte innebörden i den här lilla betraktelsen.
I sann demokratisk anda är det upp till var och en att ha sin åsikt.
Anders Johanson
Kommentarer
"som ni vänsterfolk tycks tro". Att ta en nyanserad debatt känns ungefär lika lätt som att bestiga Mount Everest på en dag. "Ärligt talat", så finns det inte arbeten för alla, även om det låter så i regeringens retorik och arbetslinje-strategi!
Kanske råkar du en dag ut för svårigheter i livetsom gör att du behöver stöd från samhällets trygghetssystem? Skillnaden i våra resonemang är som jag ser det att du utgår från att människor är lata och fuskar till sig bidrag och att det alltid är upp till var och en att vara sin lyckas smed. Lycka till!
Varför betyder alltid solidaritet att jag som arbetar mycket skall dela med mig mer än andra.. Inte lika mycket i kronor av min inkomst, inte lika mycket i procent utan mer på alla ledder och vinklar.
När skall någon nånsin vara solidarisk med mig?
Visst är det självvalt att arbeta mycket, skapa arbetstillfällen för andra, sätta privatekonomin på spel och försaka familj och fritid för arbetet. Men varför skall inte detta leda till ordentliga möjligheter att ta ut pengar? Varför skall detta leda till att jag måste försörja ännu fler som inte arbetar (av vilket behjärtansvärt skäl det nu månde vara)?
Vilken sida av myntet man än befinner sig på så blir man naturligtvis besviken när förutsättningar försämras, den nuvarande regeringen har förbättrat (om än marginellt) möjligheterna för den arbetande delen att behålla pengar. Skillnaden är dock att jag vill behålla MINA pengar, som JAG tjänar genom att ARBETA MER. Att de som inte arbetar vill att jag skall vara mer solidarisk med mina pengar är väl trevligt, men allvarligt talat så är jag redan så solidarisk att hälften skulle räcka.
Väldigt konstig inställning du har. Som om frukten av mitt arbete vore någon naturlig rättighet för samhället att distribuera. Skatteuttag är anomalin, inte tvärtom som ni vänsterfolk tycks tro.
Skriv ny kommentar