Leva om livet

Om denna krönika

Kim Holm heter jag och är student här vid Uppsala Universitet. Jag jobbar som krönikör samt vimmelfotograf för uppsala.com respektive uppsalavimmel.se Mina krönikor brukar handla om luddigt ploj som jag finner relevant. holomin@hotmail.com

Jag hade skrivit ner noter lite var stans, glada gubbar på vissa dagar och stora katarsisliknande bläckplumpar på andra dagar. Allt eftersom jag bläddrade i kalendern passerade minnesbilder som i revy i min mentala teater. Mitt i allt bubblade en sentimental tanke upp: "Om jag hade gått om dendär terminen nu, istället för då, hade jag gjort allt så mycket bättre. Jag hade spikat alla föreläsningar, fått VG på tentorna och allmänt gjort rätt beslut i min sociala och professionella karriär."

Det var inte första gången jag tänkt det. Mitt grabbgäng har diskuterat och romantiserat kring liknande saker. Så som hur coolt det skulle vara om man hade levt om högstadiet/gymnasiet nu med den intelligensen och visdom man i dagsläget besitter. Då hade man kunnat styra och diktera sin omvärld med sin egna lilla järnhand, precis som den lille Kim Jong Il vi alla drömmer om att vara...

Vadå? Har du aldrig fantiserat dig bort och tänkt vad du skulle göra om DU var diktator? Nåväl, tänk er den hemlighetsfulla och mysiga känslan att ge sig in i någonting man redan gjort förut tillsammans med massa andra människor som inte varit med om det tidigare? Gå på simskola när du redan kan simma, ta körkortet när du redan har det, lös korsord med dina vänner när du redan har löst det en gång tidigare!

lös korsord med dina vänner när du redan har löst det en gång tidigare!

 

Gött, eller hur? Jag har trots allt en filosofie kandidat i psykologi och kan inte göra annat än att fundera om det är någon hake med denna fantasi. Vad är baksidan på det hela?

Baksidan på myntet är tyvärr cyniskt. När jag tänker denna tanke kan det tolkas att jag inte är 100% nöjd med vad jag presterat tidigare, jag var inte tillräcklig nog. Jag lever om förflutna händelser och spekulerar hur det skulle kunna göras ännu bättre. Man bör ha i beaktning att det är najs och underhållande att fantisera, men om man ångrar det förflutna man inget kan göra någonting åt är det bara deprimerande. Det ända man kan göra är att ta det som konstruktiv kritik och lärdom: Var dag är som en slipsten där du är svärdet, du blir vassare varje dag.

Kim Holm, 4 september 2011