Skottpengar?!

Om denna krönika

Skriver om saker som berör mig. Det kan gälla politiska vägval, kultur/samhällsfrågor och allmänmänskliga saker. Reflekterar gärna kring etik och moralfrågor. Om våra egna vägval och möjligheter att vara med och påverka i smått som stort. Kan du som läser mina krönikor spegla dina tankar i mina och fundera vidare, så är det bonus. Kanske väcker jag din debattlusta ??!! Har bott i Uppsala i 25 år men kommer från "stan". /Anders Johanson

Det underliga är som jag ser det, att försäkringskassan kan sitta och underkänna läkares professionella bedömning?

Försäkringskassans arbete domineras mer av ett myndighetsperspektiv, än att se till den sjukes situation.

Ungefär som om jag skulle ifrågasätta en hjärtkirurgs kompetens, trots att jag inte kan något om saken?

Att bli ifrågasatt och jagad av samhället, när man är sjuk och redan ligger ner, samt är i behov av vård, stöd, medmänsklighet och rehabilitering, känns oerhört kränkande och inhumant.

Nu håller man på och ”omprövar och mjukar upp” regelverket efter all kritik som framförts. Vad det nu innebär??

Att alla ska bidra med vad de kan till samhället, är en förnuftig och rimlig inställning, men alla kan inte. Vem som helst kan drabbas av sjukdom, kriser etc.

Ingen vill ligga samhället till last. Att tro det motsatta är att vara inne på farliga villovägar som jag ser det. Just att misstänkliggöra sjukskrivna och läkares beslut?? Skottpengar på de som redan ligger ner?!

Långtidsarbetslösa personer har placerats i Fas 3 arbeten, efter att ha passerat arbetsförmedlingens fas 1 och fas 2 utan att ha blivit anställningsbara.

Fas 3 har kostat samhället många MILJARDER under de få år som verksamheten varit igång.

I praktiken har det inneburit att personer i Fas- 3 har uträttat uppgifter, som varit utanför ordinarie arbeten på arbetsplatsen. Arbetsgivarna har fått rejäla ersättningar av staten för att de tagit emot och sysselsatt långtidsarbetsslösa. Att neka till att ta ett Fas-3 jobb, har inneburit sanktioner och stora problem för arbetstagaren ifråga.

Inte mer än 1 av 100 personer har kommit vidare och fått riktiga arbeten efter sina Fas - 3 jobb.  Att leva på de pengar, som utgått som ersättning har inte heller varit möjligt, då ersättningsnivåerna varit skamligt låga. Nutida slavarbeten, är ett av många omdömen, som används angående Fas-3 jobben. Förnedrande behandling som inte hör hemma i ett demokratiskt samhälle.

Är det inte näst intill kriminellt att misshushålla med samhällets pengar som så har skett???

Vad har hänt med satsningarna på arbetslösa ungdomar ?

Vad händer med satsningarna på vår skola?

Snart vill ingen bli lärare längre. Våra lärare, som är våra barns pedagoger och förskolan/skolan som är våra barns ”arbetsplatser”.

Är det inte viktigare att lägga allt krut på att försöka få målgruppen ungdomar i studier och arbete??  Många andra personer i arbetsför ålder är också de i behov av stöd för att kunna bli anställningsbara i en tid med nya arbetsuppgifter och helt andra krav på utbildning och kompetens än tidigare.  Samhället förändras ju i en rasande takt. Industrijobben finns ju knappt kvar och yrkesutbildningarna har minskat.

Varför istället inte satsa alla dessa Fas 3 -miljarder på skolan och de människor som har sitt arbetsliv framför sig, istället för de som har det bakom sig? Det vore både samhällsekonomiskt och humant, istället för detta drev på ”de som redan ligger ner”!!

Anders Johanson