Sök företag, föreningar, evenemang, radannonser, bloggar.....
Nytt sätt att följa upp gör gymnasierna jämförbara
Nu finns underlag för att göra en rättvisare jämförelse mellan olika gymnasieskolors resultat. Jämförelsen tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar när de börjar gymnasiet; deras betyg från grundskolan och deras sociala villkor. En ny rapport till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden visar hur gymnasieskolorna klarar sitt uppdrag, med hänsyn till dessa förutsättningar.
Endast två av tre elever fullföljer gymnasiet. Så är det i Uppsala och så är det i riket. För att fler elever ska klara sig, får skolorna extra resurser beräknat utifrån risken att deras elevgrupp inte kommer att uppnå högskolebehörighet. Dessa resurser har skolorna fått sedan 2008. Uppsala kommun är föregångare med att ge ersättning utifrån elevernas förutsättningar, Stockholm stad har följt efter i år.
Resurser är inte nog för att fler elever ska fullfölja sina studier. Hur skolorna använder resurserna är ännu viktigare. För att alla skolor ska få ett jämförbart mått på hur framgångsrikt de arbetar har kommunen utnyttjat den statistik som ligger till underlag för strukturersättningen. En ny rapport till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) visar vad skolorna presterat jämfört med vad man kunde vänta sig.
Redovisningen visar andelen elever som uppnått högskolebehörighet, andelen behöriga elever jämfört med förväntad andel utifrån elevgruppens förutsättningar och andelen elever som fullföljer sina studier på samma program som de började på. Dessa uppgifter får skolorna per program och årgång för de elever som började 2000 till 2004. Totalt blir det fem årgångar. Genom att skolorna analyserar varför resultaten skiljer sig mellan olika skolor och program kan man identifiera framgångsrika arbetssätt. Det går också att avgöra var man bör sätta in extra åtgärder för att utveckla verksamheten. Ett liknande instrument har Skolverket haft för grundskolan i tolv år (SALSA).
Denna uppföljning kan bara visa hur det gått för elever som började 2000 - 2004. De förändringar skolorna gjort för senare årgångar framgår inte. Därför går det inte att avgöra hur bra skolorna kommer att klara de elevgrupper de har idag. Däremot ger det värdefullt underlag för att förbättra studievillkoren för nuvarande elever.
- Vi är mycket nöjda med det nya jämförelseverktyget. Det bör bidra till att fler än två av tre elever fullföljer sina gymnasiestudier, säger Mohamad Hassan (FP) ordförande i UAN.
Kommentarer
Skriv ny kommentar